nej, nej. inte igen. jag förstår inte. ingen aning om vad jag själv tänker och gör.

Jag förstår inte hur ett hjärta som en gång har blivit så sårat kan laga sig själv och sendan klarar av att bli sårad igen. sen en gång till. och hur en människa som fick hela sin självkänsla krossad av en händelse har lyckats bygga upp den igen, kanske inte helt men. och sendan kan stå kvar på benen av att bli krossad igen. helt oförklarligt.

den här gången kommer det ta längre tid, jag vet det. känns i hela kroppen. orkar inte tänka nu. och vill inte visa det heller så jag döljer det som vanligt. men snart kommer jag inte orka hålla på så. det är så grymt mot mig själv. men det har jag alltid gjort så jag är van. men min min kropp mår inte bra av att jag håller det inne.

men att jag fortfarande klarar av att vara glad, en stor fråga. denna gång var det ett hårdare slag i magen än förra gången. nu sitter det kvar. vissa nätter kan jag inte andas. som om all luft i hela världen försvann.

jag förstår ingenting....